Sluts R'us


Karamellie vill att vi ska gå på kropp och hälso -mässan, för att kunna stryka spådom på hennes "to do list before I die". Jag vet inte vad jag tror på, tänker på the mentalist, och jag tror nog att somliga är bättre än andra på att läsa av andra människor, saker som riktig spådom, tvivlar jag på. Tror att det fanns folk som kunde spå andra, men att dom försvann med dagens informations samhälle. Jag vill iallafall berätta att cikusen nu kommit till stan:

 Jag satt på Apoteket Korpen i gamla stan, försökt att få apotekaren skriva ut astma medecin utan ngt recept, jag hade hoppats på att hon skulle göra ett undantag för mig då hon hade min medecinhistoria på utskriven astmamedecin sen 10 år tillbaks, men incke. Så jag satte mig ner för att få tag på min läkare. Då kommer hon in, en kvinna i 40 års åldren, med nya vita nike snekaers, blå stuprörsjeans, en beige figursydd kappa, en designer handväska med omvirrade dior och Hermes scarfar, längs axlarna har hon yttligare en stor hermes scarf, händerna prydda av juveler och på huvudet har hon en svart hög hatt.
 Hon kommer in och låtsas spottar i en cirkel runt henne, skakar händerna så att alla ringar låter, sparkar på en pengainsamling för rädda barnen och skriker -nehej, inga pengar idag heller så kan de va.     En baby gråter och hon skriker -varför gråter gossebarnet? Har han fått för mycket brännvin hemma?      Hon tittar på herrn framför henne och säger att han är gammal och grå. I svennebanan land är detta det obehagligaste som kan hända, alla står tysta och strirrar ner i golvet som om det inte hörde att hon skrek. Slutligen kommer hon fram till kassan och då skriker hon - turist diaree, imodium, turistdiaree! Hon får en massa olika tabletter utskrivna som hon kvickt sväljer vid fontänen. 

 Jag har hela tiden suttit bakom henne, då hon vänder sig om och går fram till mig där jag sitter, lägger sin hand på mitt ben, stirrar mig i ögonen och säger - Andas, andas ta det lungt och du kommer må bra, andas bara.     Sen gick hon.

 Var det en slump att hon sa "Andas" när jag satt där med andningsbesvär, eller "visste hon bara". Jag vart hur som helst övertygad om att jag ska gå på mässan.

 Slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0